Bly i blod hos barn 1978-2013

Bly är en metall som finns naturligt i berggrund, mark och vatten. Bly har utvunnits och använts av mänskligheten under tusentals år för en mängd olika ändamål och i olika produkter, till exempel i vattenledningssystem, kokkärl, konservburkar och som färgpigment. Bly har även använts som tillsatsämne i bensin, men denna användning har upphört i Sverige liksom i flera andra länder. Bly är en global miljöförorening som förekommer allmänt i miljön (luft, mark, vatten och föda). Bly är ett av de särskilt farliga ämnen som pekas ut inom ramen för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och som bör fasas ut. Där föreslås också att varor som innehåller bly ska hanteras på ett sådant sätt att bly inte läcker ut i miljön. 

Bly kan skada nervsystemet redan vid mycket låga doser. Foster och små barn är känsligast. Nedsatt intellektuell kapacitet (lägre IQ), fördröjd utveckling och beteendestörningar har kopplats till blyexponering under fosterstadiet och småbarnsåren. Bly kan även ge effekter på blodbildningen, njurfunktionen och hjärt–kärlsystemet. En person som är blyförgiftad får symtom från nervsystemet, såsom domningar, stickningar och balansrubbningar. Prestationsförmågan påverkas också, och man blir nedstämd. Blyförgiftning kan även orsaka symtom från mag–tarmkanalen.

Åtgärderna för att minska spridningen av bly har varit framgångsrika. Därför har en nedåtgående trend av blyhalter i luft, livsmedel och blod observerats ända sedan slutet av 1970-talet. Sannolikt har utfasningen av bly i bensin haft störst effekt. År 1978 var den genomsnittliga blodblyhalten hos en grupp sydsvenska skolbarn 50–70 µg/l. År 2013 var den 11 µg/l. En liknande trend har observerats för den vuxna befolkningen. Blodblyhalterna hos svenska gravida kvinnor är i dag i genomsnitt runt 10 µg/l, och hos kvinnor i 50–60-årsåldern omkring 15–20 µg/l. Trenden är fortsatt minskande blyhalter i blod.

Mer information om bly kan fås här.