Kvicksilver i hår 1996-2013

Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålsarbetet och miljömålet Giftfri miljö. Åtgärder för att minska användningen av kvicksilver har kraftigt minskat utsläppen, men det kvicksilver som släppts ut i miljön finns kvar under mycket lång tid och kan omvandlas till metylkvicksilver, som ansamlas i fisk. Fisk är så gott som den enda exponeringskällan för metylkvicksilver hos människor. Metylkvicksilver kan skada det centrala nervsystemet, och foster är känsligast. För att skydda foster har Livsmedelsverket utfärdat kostrekommendationer för fiskkonsumtion (www.slv.se). Det är speciellt rovfisk i insjöar och hav som kan innehålla höga metylkvicksilverhalter och som man bör äta mindre av, t ex gädda, abborre, gös, lake, stor hälleflundra, tonfisk och svärdfisk. Studier av svenska gravida kvinnor visar att exponeringen generellt är lägre än de nivåer som förknippas med effekter på centrala nervsystemet hos foster.

Figur 1 visar hur kvicksilverhalten i hår har förändrats hos förstföderskor i Uppsalaregionen mellan år 1996 och 2013. Tendensen är oförändrade halter, men trenden är oklar. Figur 2 visar fiskkonsumtionen hos kvinnorna, mätt som antal fiskmåltider per månad under samma period. Mer information om kvicksilver finns att läsa på Riskwebben.